Dagstidning – Definition, Historia och Status i Sverige

En dagstidning är en periodisk publikation som främst fokuserar på allsidig nyhetsrapportering och vänder sig till en bred allmänhet. I Sverige definieras den lagstiftningsmässigt som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka.

Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. De erbjuder regelbunden utgivning med fokus på aktuella händelser från hela världen och samhället, tillgängliga för alla.

I Sverige har traditionen djupa rötter sedan 1600-talet, och landet räknar idag runt 150 sådana tidningar.

Vad är en dagstidning?

• Enligt svensk lag: minst en gång per vecka med nyhetsförmedling eller opinionsbildning.
• Internationellt: ofta minst två gånger per vecka.
• Etymologi belagd sedan 1780, med underordnade begrepp som morgontidning och kvällstidning.
• Engelsk översättning: daily newspaper.
• Utgivningsformer inkluderar sexdagarsutgivning och sjudagarsutgivning.
• Format som broadsheet (600×380 mm) övergår delvis till tabloid.

Vilka kriterier definierar en dagstidning?

Hur ofta utkommer de?

Dagstidningar utkommer ofta dagligen eller flera gånger i veckan. Begrepp som sexdagarsutgivning och sjudagarsutgivning beskriver frekvensen.

Vad skiljer dem åt etymologiskt?

Ordet dagstidning är belagd sedan 1780. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.

Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige historiskt?

Tidiga exempel

Utgivningen började på 1600-talet med Ordinari Post Tijdender år 1645, senare Post- och Inrikes Tidningar.

1700- och 1800-talet

Antalet ökade under 1700-talet. År 1776 kom Dagligt Allehanda, den första med daglig utgivning. På 1800-talet växte pressen explosionsartat och påverkade demokratiseringen.

Exempel inkluderar Svenska dagstidningar som Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867).

Vad är det nuvarande läget för dagstidningar i Sverige?

Sverige har cirka 150 dagstidningar, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet, som Hjo Tidning och Norrköpings Tidningar.

Största är Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk, 416 500 ex. vardagar 2006) och Expressen (oberoende liberal, inklusive GT/Kvällsposten med 326 000 ex.).

Trots minskande läsare behåller de hög räckvidd jämfört med andra länder, men påverkas av TV och internet. Broadsheet-formatet har delvis ersatts av tabloid.

Tidslinje för svenska dagstidningar

1. 1645: Ordinari Post Tijdender börjar utges. Wikipedia Svenska dagstidningar
2. 1700-talet: Antalet tidningar ökar markant.
3. 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen.
4. 1863: Göteborgs-Posten startar.
5. 1864: Dagens Nyheter grundas.
6. 1867: Helsingborgs Dagblad utkommer.
7. 2006: Aftonbladet har 416 500 ex. vardagar.

Vad är etablerat och vad är oklart kring dagstidningar?

Vilken bakgrund har begreppet dagstidning?

Ordet ”tidning” härstammar från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”. Janolof Bengtsson.

Etymologin är belagd sedan 1780 via Wiktionary.

Källor och citat om dagstidningar

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.

Sverige har cirka 150 dagstidningar, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet.

Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.

Sammanfattning av dagstidningens roll

Dagstidningen förblir en central del av svensk medieflora med rötter i 1600-talet, trots utmaningar från digitala medier. Den definieras av regelbunden nyhetsrapportering för alla. Läs mer om dagstidning.