En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med regelbunden utgivning minst en gång per vecka i Sverige.
Dagstidningar kännetecknas av dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. De utkommer normalt minst ett nummer per vecka, inklusive löpsedel och bilaga, enligt svensk lagstiftning.
Internationellt definieras dagstidningar som tidningar med utgivning minst två gånger per vecka. Begreppet präglas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet sedan 1800-talet.
Vad är en dagstidning?
| Aspekt | Beskrivning |
|---|---|
| Definition | Periodisk publikation med nyhetsrapportering för allmänheten. |
| Svensk lag | Minst ett nummer per vecka med dagspresskaraktär. |
| Internationellt | Utgivning minst två gånger per vecka. |
| Kriterier | Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet. |
- Regelbunden utgivning minst veckovis i Sverige.
- Fokus på aktuella nyheter från hela världen.
- Tillgänglig för bred allmänhet.
- Inkluderar löpsedel och bilaga enligt lag.
- Opinionsbildning i allmänpolitiska ämnen.
- Hyponymer som morgontidning och kvällstidning.
| Faktum | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Utgivningsfrekvens Sverige | Minst en gång per vecka | Wikipedia |
| Internationell frekvens | Minst två gånger per vecka | Wikipedia |
| Kriterier sedan 1800-tal | Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet | NE |
| Svensk lagdefinition | Dagspresskaraktär med löpsedel | Kryssakuten |
| Aftonbladet 2006 | 416 500 exemplar vardagar | Wikipedia |
| Expressen 2006 | 326 000 exemplar | Wikipedia |
| Engelsk term | Daily newspaper | Cambridge |
| Ordbelägg | Sedan 1780 i svenskan | Wiktionary |
Varifrån kommer ordet dagstidning?
Ordet dagstidning har använts i svenskan sedan 1780. Det syftar på tidningar med daglig utgivning.
Etymologi för ”tidning”
”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse. Frekvens anges inte i grundbetydelsen.
Språklig notering: Termen ”dagblad” relaterar till latinets diurnus, som betyder daglig.
Relaterade termer
Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning. Språktidningen beskriver utvecklingen.
Dagstidning översätts till daily newspaper på engelska.
Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?
Dagstidningar har utgivits i Sverige sedan 1600-talet. De har spelat en roll i demokratiseringen.
Största tidningarna 2006
- Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk): 416 500 exemplar på vardagar.
- Expressen/GT/Kvällsposten (oberoende liberal): 326 000 exemplar.
Upplagor internationellt: Svenska dagstidningar behåller höga upplagor trots digitalisering, jämfört med andra länder.
Exempel på tidningar: Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Sydsvenska Dagbladet. Las mer hos Australiainsight.
Tidslinje för svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första.
- 1700-talet: Ökning av antalet tidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen.
- 1800-talet: Stark tillväxt och demokratisering.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 2006: Höga upplagor för Aftonbladet och Expressen.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklargjort |
|---|---|
| Definition per svensk lag: minst veckovis utgivning. | Aktuella upplagor efter 2006 inte specificerade här. |
| Historiska händelser från 1645 och framåt. | Exakt påverkan av digitalisering på specifika tidningar. |
| Etymologi sedan 1780. | Moderna internationella variationer i kriterier. |
Vad är bakgrunden till begreppet dagstidning?
Begreppet har rötter i 1800-talets kriterier för periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Det skiljer sig från veckotidningar genom frekvens och nyhetsfokus.
Dagstidning är en daily newspaper i engelskspråkiga sammanhang.
Historiska siffror: Upplagor från 2006; nutida data kan variera.
Källor och citat om dagstidningar
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering.
Fyra kriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Sammanfattning av dagstidning
En dagstidning utmärks av regelbunden nyhetsrapportering för allmänheten, med svensk definition på minst veckovis utgivning. Historien sträcker sig från 1600-talet, med starka exempel som Aftonbladet och Dagens Nyheter.
Är en veckotidning en dagstidning?
Nej, svensk lag kräver minst veckovis med dagspresskaraktär, men veckotidningar saknar ofta detta.
Vad betyder periodicitet för dagstidningar?
Regelbunden utgivning, minst en gång per vecka i Sverige.
Vilken var Sveriges första dagliga tidning?
Dagligt Allehanda från 1776.
Har digitaliseringen minskat upplagorna?
Svenska tidningar behåller höga nivåer jämfört internationellt, men exakta siffror efter 2006 saknas här.
Vad är skillnaden mot kvällstidning?
Kvällstidning är en hyponym med kvällsutgivning, men båda är dagstidningar.
Engelsk motsvarighet till dagstidning?
Daily newspaper.
Vilka är de största svenska dagstidningarna historiskt?
Aftonbladet (416 500, 2006) och Expressen (326 000, 2006).
Du vill inte missa
Är det röd dag imorgon? Kolla listan med röda dagar 2026
Slot Online Join Multibet88 – Spela Säkra Slots Online
Gå ner i vikt snabbt hemma – tips och metoder från experter
B-leukocyter högt – Vad betyder det och när söka vård?
